Sista blodprovet tas i TEDDY-studien!

I augusti 2004 föddes det första barnet i TEDDY-studien. Föräldrarna informerades om att barnet hade en förhöjd ärftlig risk för autoimmun (typ 1) diabetes och de samtyckte till att komma på ett första besök när barnet var 3–4 månader gammalt. Detta inträffade i december 2004. Forskningssjuksköterskan Gertie Hansson tog då ett blodprov på en tre månader gammal, helt frisk bebis utan diabetes i familjen. Det första barnet i TEDDY i Sverige följdes fram till augusti 2019.

Under perioden 2004 – 2010 undersöktes över 40 000 nyfödda barn i Helsingborg, Lund, Kristianstad, Malmö eller Ystad för förhöjd ärftlig risk för autoimmun (typ 1) diabetes. Av dessa kunde 2527 barn rekryteras till TEDDY-studien för att följas i 15 år. 

Wilma Rosenqvist föddes i februari 2010 i Kristianstad. Hon har nu fyllt 15 år vilket betyder att hon har gjort sitt allra sista besök på TEDDY där hon träffade sin forskningssjuksköterska Susanne Dahlberg. 

Wilma har varit TEDDY-studien trogen och detta sista besök var det 37:e besöket sedan hon var tre månader gammal. Fram till fyra års ålder gjorde hon fyra besök per år och blev stucken lika många gånger. Hennes blodprov analyserades direkt efter besöket för autoantikroppar mot insulin (IAA), GAD65 (GADA), IA-2 (IA-2A), ZnT8 (ZnT8A). Autoantikropparna är ett tecken på att betaceller har utsatts för en autoimmun reaktion.  

Wilma hade inte någon av dessa autoantikroppar och från och med fyra års ålder har hon kommit på besök på TEDDY-kliniken två gånger per år. Hon har svarat på frågor från sin forskningssjuksköterska och sedan 10 års ålder fyllt i egna frågeformulär och dessutom lämnat blodprov. Hennes blodprov väger tungt i de många analyser som görs för att ta reda på varför barn utvecklar autoimmun (typ 1) diabetes.

Wilmas blodprov har också testats för autoantikroppar mot transglutaminas (tTGA). Dessa autoantikroppar förutsäger celiaki (glutenintolerans). Dessutom har hennes blodprov också undersökts för autoantikroppar mot TPO (TPOAb) och TG (TGAb). Dessa autoantikroppar kan vara tecken på tyreoidit eller autoimmun sköldkörtelinflammation. Wilma har inte dessa autoantikroppar. Under sina första levnadsår skulle man kunna säga att Wilma har blivit ordentligt kontrollerad för de tre autoimmuna sjukdomarna. 

Vad hade hänt om någon av dessa autoantikroppar hade utvecklats? För det första hade Wilma fortsatt med sina besök men nu med fyra besök per år om hon utvecklat autoantikroppar för autoimmun (typ 1) diabetes. För det andra hade hon dessutom gjort orala glukostoleranstester (OGTT) minst två gånger per år för att kontrollera hur mycket insulin hennes betaceller kan bilda. OGTT är också det test som används för att diagnosticera autoimmun (typ 1) diabetes. 

Om tTGA hade utvecklats hade nivån av dessa autoantikroppar följts noggrant. En tarmbiopsi hade genomförts om tTGA hade stigit till höga nivåer.

Om TPOAb och TGAb hade utvecklats hade Wilma fått lämna blodprov för TSH-analys. Om TSH stiger till höga värden är det ett tecken på att sköldkörteln inte fungerar som den ska. Behandling med tyroxin (Levaxin) insätts för att ersätta det tyroxin som sköldkörteln inte förmår producera. 

Av de 2527 svenska barn som deltagit i TEDDY har nära 70% lämnat blodprov lika ofta som Wilma. Det är 122 barn (4,8%) som diagnosticerats – oftast utan symptom - med autoimmun (typ 1) diabetes. Alla dessa barn hade en eller flera autoantikroppar.  Det är totalt 312 barn (12%) som har fått en första autoantikropp och det finns alltså 190 barn som avslutat TEDDY- studien och har en eller flera autoantikroppar, men som inte diagnostiserats med autoimmun (typ 1) diabetes. Dessa barn har möjlighet att delta i andra studier. 

Framstegen i att förstå varför barn kan utveckla autoimmun (typ 1) diabetes, celiaki eller autoimmun tyreoideasjukdom har varit mycket omfattande. Utan TEDDY-barnens medverkan hade tidpunkten när sjukdomen debuterat inte kunnat fastställas. Barnens blodprov och många avföringsprov har hjälpt till att kartlägga när barnen har utsatts för tidiga enterovirusinfektioner som sedan kopplats till när en autoantikropp uppstår. Liknande iakttagelser har gjorts för celiaki där sambandet mellan glutenintag och risk för att utveckla tTGA också har kunnat fastställas.

Den minst populära uppgiften för föräldrarna har varit att göra en tre dagars matdagbok inför varje besök. Tack vare dessa matdagböcker har glutenintag i relation till risk för celiaki kunnat fastställas. Föräldrarnas och senare också barnens matdagböcker har bidragit till att Livsmedelsverket ändrat sina råd och information om intag av gluten för barn upp till 3 år i relation till utveckling av celiaki.

Barnen i Sverige har lämnat över 1.8 miljoner prover till den fortsatta TEDDY-forskningen. De svenska proverna utgör omkring 30% av alla sex miljoner prover som nu finns tillgängliga för forskare världen över att slutgiltigt lösa gåtan hur dessa autoimmuna sjukdomar uppstår och hur de skall förebyggas och botas. TEDDY-barnens bidrag och insats för att detta kollektiva internationella forskningsprojekt kan genomföras är helt enkelt enastående. TEDDY-barnen är de verkliga hjältarna som har gjort det möjligt att genomföra kommande års kritiska forskningsinsats.