Ska alla barn screenas för celiaki?

Screening för att hitta autoantikroppar mot vävnadstransglutaminas (TGA) är ett sätt att identifiera personer som är på väg att utveckla celiaki. Ett stick i fingret räcker för att upptäcka om TGA är förhöjt. Screening genomförs för att en tidig diagnos och behandling med glutenfri kost minskar risken för allvarliga biverkningar.

Diskussioner pågår fortfarande om screening för TGA är försvarbart och om det är värt kostnaderna. Italien har bestämt att alla italienska barn mellan 1–17 år ska testas för TGA tillsammans med autoantikroppar som förutsäger typ 1-diabetes. 

• Finns det fördelar med screening?
  Minst 1% av världens alla barn drabbas av celiaki. I vissa länder kan det vara upp till 3%. Glutenfri kost till barn med högt TGA och konstaterad celiaki läker inflammationen i tarmen, förhindrar anemi och dålig tillväxt samt avmagring. Behandlingen förhindrar också låg bentäthet (till exempel osteoporos) eftersom upptag av kalcium och vitamin D normaliseras. Tidig behandling minskar risken för vissa cancerformer.
• Vem ska screenas?
  Många missas i försök att hitta enskilda patienter i olika riskgrupper och hos förstagradssläktingar. Detta talar för att den allmänna befolkningen ska screenas, vilket har påbörjats i flera länder.
• Vilken är den bästa screeningmetoden?
  IgA-TGA är den ledande metoden för celiakiscreening. Analys av serum-IgA är ett komplement för att inte missa någon med IgA-brist. Eftersom de flesta med celiaki har HLA-typen DR3-DQ2 har flera studier infört HLA- typning som ett första steg att screena för TGA.
• Vilken tidpunkt är bäst att screena för TGA?
  Upprepade stick i fingret vart 3–6 år rekommenderas. Små barn med förhöjd risk kan screenas vart 2–3 år.
• Finns det psykosociala problem med screening?
  Screening för celiaki har inte visat minskad livskvalité jämfört med den allmänna befolkningen.
• Är screening kostnadseffektivt?
  Många studier pekar på att screening är kostnadseffektivt. Mera forskning behövs dock.

Sammanfattningsvis understryks att celiaki uppfyller WHO ’s kriterier för screening av allmänna befolkningen: 1) Celiaki är vanlig (1–3%). 2) Det finns en enkel och pålitlig screeningmetod och 3) det finns en effektiv behandling med glutenfri kost. 

Mer forskning behövs för att ta reda på långtidseffekterna av tidig upptäckt och behandling av celiaki. Sjukvården bör ställa in sig på att vara frikostig med att screena personer med mag-tarmbesvär, tillväxtrubbningar och övriga symtom. Även förstagradssläktingar och familjer med andra autoimmuna sjukdomar som autoimmun typ 1-diabetes och autoimmun sköldkörtelinflammation.

Författare: Naredi Scherman M, Melin J, Agardh D. 

Titel: Celiac disease screening in children: evaluating the evidence, benefits, and challenges. 

Publicerad i Frontiers in Pediatrics.2025. (PDF, 0,32 MB, text på engelska, nytt fönster)