Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Påverkade telomerlängden risken för att få autoantikroppar mot betacellerna? 2022

Telomerer sitter på DNA-kedjans ändstycke längst ut på varje kromosom. Om en telomer blir kortare än 5 000 baspar kan cellen inte dela sig längre utan dör.  Enzymet telomeras (Nobelpris 2009) ser till att nytt DNA syntetiseras så att telomererna förblir lika långa. Ökad ålder men även stillasittande livsstil ger kortare telomerer. COVID-19 infektioner förvärrades hos äldre med korta telomerer. Det går att öka telomerlängden med fysisk aktivitet. Celler i immunsystemet fungerar bättre om de har långa telomerer.   

TEDDY undersökte om det fanns ett samband mellan telomerernas längd och risken för att utveckla autoantikroppar mot betacellerna. Det första steget mot autoimmun (typ 1) diabetes är att utveckla en första autoantikropp antingen mot insulin (IAA) eller mot GAD65 (GADA). Frågan var om telemerlängden hade ett samband med autoimmun (typ 1) diabetes.

Två metoder användes för att bestämma längden på barnens telomerer. I den ena metoden undersöktes blodprov från 8093 barn med hjälp av en SNP-mikromatrisanalys. En särskild matris har utvecklats av TEDDY (T1DExomeChip) som gör det möjligt att undersöka över 90 000 olika enbasvarianter (SNP:ar -uttalas ”snippar” och står för Single Nucleotide Polymorphism). Den andra metoden är helgenomsekvensering som genomförts på blodprov från 1119 TEDDY barn. Sekvenseringen gör det möjligt att direkt bestämma antalet baspar i telomeren.

Totalt undersöktes blodprov från 389 barn som utvecklat en första autoantikropp och av dessa hade 118 utvecklat autoimmun (typ 1) diabetes.  Proverna från dessa barn jämfördes med prover från lika många matchade (t ex samma ålder och kön) kontroller som inte hade utvecklat en autoantikropp eller autoimmun (typ 1) diabetes.

Resultaten visade att telomerlängden:

  • minskade med stigande ålder.    
  • var längre hos barn med HLA DR4-DQ8 jämfört med DR3-DQ2.
  • var kortare hos finska och svenska barn jämfört med barn i USA.
  • var längre ju äldre föräldrar (speciellt pappa) barnen hade.
  • inte påverkade risken för att utveckla GADA som första autoantikropp.
  • Inte påverkade risken för att utveckla IAA som första autoantikropp.
  • Inte påverkade risken för att diagnosticeras med autoimmun (typ 1) diabetes.

Slutsatsen var att telomerlängden inte direkt påverkade risken att utveckla autoantikroppar mot betacellerna och inte heller autoimmun (typ 1) diabetes.  Det är dock anmärkningsvärt att barn i Finland och Sverige, som har högst incidens av autoimmun (typ 1) diabetes, har kortare telomerer jämfört med USA och Tyskland.

 

Författare: Törn C, Liu X, Onengut-Gumuscu S, Counts KM, Moreno JL, Remedios CL, Chen WM, LeFaive J, Butterworth MD, Akolkar B, Krischer JP, Lernmark Å, Rewers M, She JX, Toppari J, Ziegler AG, Ratan A, Smith AV, Hagopian WA, Rich SS, Parikh HM; TEDDY Study Group.

Titel: Telomere length is not a main factor for the development of islet autoimmunity and type 1 diabetes in the TEDDY study.

Publiserad i Scientifc Reports, 2022.

TEDDY publikation nummer 139, 2022 (PDF, 1,23 MB, nytt fönster).

Carina Törn

Första författare