Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vårt immunsystem

Immunsystemet säkrar vår överlevnad

 

B-cellen skickar ut antikroppar. Tecknad bild.
B-cellen skickar ut antikroppar

Människan angrips dagligen av virus, bakterier och parasiter. Vårt immunsystem skyddar oss från dessa angrepp med hjälp av olika celler som var och en har en specifik uppgift att övermanna och ta död på angripare. Immunsystemets celler finns överallt i kroppen, i blodet, direkt under huden och i alla organ. Dessutom samlas immunceller i tonsillerna d v s våra halsmandlar, i brässen (thymus), i mjälten samt i våra lymfknutor. Benmärgen utgör källan till alla immun systemets celler. I benmärgen föds ständigt nya celler från stamceller. Vi kan inte leva utan benmärg och stamceller som under hela vår levnad dagligen förser oss med nya celler.

Immunsystemets celler har många uppgifter. Den första uppgiften är att hålla rent. Detta sköts av makrofager (storätare) och dendritceller. Upptäckten av dendritceller belönades med Nobelpriset 2011. Makrofager äter både främmande celler och egna celler som har dött eller håller på att dö (se film till höger).

Makrofager tar således inte bara ta hand om angripare utan håller också rent och ta bort celler som dött en naturlig död eller skadats på olika sätt. Virus infekterar människan men utnyttjar den infekterade cellen för att bilda nya virus. Värdcellen tål inte detta. Cellen dör och den döda cellen tas om hand av makrofager eller dendrit (dendrit betyder utskott) celler. Dessa celler visar sedan vad de ätit för lymfocyter, som är immunsystemets hemvärn (se film till höger).

Makrofager eller dendritceller informerar två typer av lymfocyter. Den ena typen kallas T celler. Dessa celler föds i benmärgen men tar sig till brässen (thymus) för att läras upp. I brässen mognar T cellerna. De får bara lämna brässen under förutsättning att de inte kommer att reagera med kroppsegna ämnen. När de lämnat brässen överlever en T cell i c:a 7 veckor. T celler som reagerar med ämnen som finns i pankreasöarnas beta celler kan smita iväg från brässen. Dessa T celler som kan reagera med oss själva kan framkalla autoimmun sjukdom. T celler som smiter iväg och reagerar med insulin, GAD65, IA-2 eller ZnT8 som finns i beta cellerna kan framkalla typ 1 diabetes.

Den andra typen av lymfocyter kallas för B celler. De föds också i benmärgen. B cellerna kan också bli informerade av dendrit celler och makrofager. Får de samtidigt hjälp av T celler mognar B cellen till en plasma cell som tillverkar antikroppar.

Antikroppar som försvarar oss utgör ett humoralt immunsvar. T celler som försvarar oss utgör ett cellulärt immunsvar. Bägge illustreras här:

När det humorala och cellulära immunsvaren attackerar oss själva kan en autoimmun sjukdom uppstå. Antikroppar som reagerar med betacellernas insulin, GAD65, IA-2 eller ZnT8 talar om att det är risk för typ 1-diabetes.

 

 

 

En makrofag jagar och äter upp bakterier

Lymfocyter interagerar med dendritceller