Påverkas barn psykologiskt vid screening för risk att utveckla autoimmun (typ 1) diabetes?
Avsikten var att i en översiktsartikel sammanfatta rådande kunskap om emotionell påverkan vid undersökning av risken för att utveckla autoimmun (typ 1) diabetes, vilja att bli screenad, reaktioner på screeningsresultat och vårdgivares syn på populationsbaserad screening.
Resultat från olika publikationer visar att:
- det överlag är svårt att förstå vad det innebär att ha en förhöjd risk för autoimmun (typ 1) diabetes, framför allt hos personer med två eller flera ö-cellsautoantikroppar.
- många är tveksamma att bli screenade eller delta i uppföljning om det visar sig att risken för att utveckla autoimmun (typ 1) diabetes är förhöjd.
- personer med förhöjd risk vidtar ofta åtgärder som förväntas förhindra att sjukdomen bryter ut.
- vårdnadshavare är ofta tveksamma till populationsbaserad screening eftersom det skulle kunna framkalla ängslan.
- det behövs en utökad förståelse av hur barn reagerar på screening och vad deras roll är i processen.
En förståelse av de psykologiska reaktionerna är nödvändigt för att screening ska lyckas. Det tycks vara nödvändigt med grundlig information för att öka förståelsen för vad screening innebär, de metoder som använts och konsekvenser av screening såsom ökad ängslan och oro.
Den psykosociala effekten av en diagnos av Stadie 1 och Stadie 2 av autoimmun (typ 1) diabetes och tillgänglighet av bromsmedicin kommer att påverka utfallet av en populationsbaserad screening för ö-cellsautoantikroppar.
Många föräldrar i TEDDY-studien underskattade sitt barns risk att utveckla autoimmun (typ 1) diabetes trots detaljerad information när samtycke gavs till studien.
Författare; Johnson SB, O'Donnell H, Smith LB, Melin J.
Titel: Psychological Impact of Screening for Risk of Type 1 Diabetes: an Update.
Publiserad i Current Diabetes Reports
